BLOGG, FÄRDRAPPORTER

På vinterutbildning med Hilleberg

Vintersolen strålar över Vålådalens fjällstation en eftermiddag i mars. En buss stannar på parkeringen och ut kommer 27 säljare från friluftsbutiker runtom i Europa. Deltagarna är fulla av förväntningar inför Hillbergs årliga utbildning Hilleberg Outdoor Academy. Det knarrar under fötterna och lungorna fylls med frisk jämtländsk luft. Vissa deltagare har vintertältat förrut, medan det för andra blir första gången. Pulkorna och ryggsäckarna är packade med varma kläder, mat för fem dagar och ett gäng Hillebergtält som de ska få prova under turens gång.

I år har fem säljare från Naturkompaniet fått möjlighet att följa med: Tina och Mange från butiken i Örnsköldsvik, Sam från Göteborg, Adrian från Kristianstad och Malin från Stockholm. När snöskorna var på och packningen iordning var det dags att vandra in Vålådalens naturreservat. Solen fortsatte stråla och temperaturen var närmare -20°c.

– Alla upplever kyla olika och varje person måste utgå från sig själv vilket är viktigt att tänka på när man ger sig ut på vinteräventyr. Jag är väldigt frusen och för mig var fötterna värst. De var nästan ständigt kalla och jag provade olika tekniker för att värma upp dem. Det bästa var när jag drog pulkan och fick upp pulsen lite mer. Det enda som hjälpte var att anstränga mig mer fysiskt.
Favoriterna i hennes packning var dunsovsäcken med komforttemperatur -30, liggunderlag med dunfyllning och högt R-värde samt stor dunjacka, dunbyxor och dunskor med överdrag för kvällarna.
– Många av oss fyllde en Nalgeneflaska med kokande vatten och hade i sovsäcken. Det är så skönt och blir som ett element. Då har du också vatten att dricka till nästa morgon.
Några timmar senare valdes tältplats för kvällen. De fick lära sig hur man sätter upp tältet i storm och fick sedan använda lärdomarna i praktiken. Börja med att stampa en platt yta där tältet ska stå så att snön inte ändrar form under nattens gång. När du tar fram tältet är det viktigt att fästa en stormlina i en ryggsäck eller liknande för att undvika att tältet flyger iväg. Sedan fästs ena sidan i marken med snöpinnar. Det mest effektiva sättet att gräva ner snöpinnarna är att utgå från ett T i snön. Gräv ned snöpinnen på ”tvären” och gräv en liten skåra framför så att snön inte sliter för mycket på stormlinan. Ibland kan snön kännas lös men brukar ”sätta” sig efter ett tag vilket gör att snöpinnen sitter ordentligt. För därefter i tältstängerna och dra ut tältet åt andra sidan och fäst den med snöpinnar. Slutligen grävs alla stormlinor ned med snöpinnar och stormlinorna ska spännas ordentligt.

– Det krävs mycket grävande vilket är väldigt skönt när det är kallt. Man måste röra på sig hela tiden för att bibehålla värmen. Det blir också mycket bekvämare om man gräver ett hål i absiden så att man förhoppningsvis kan stå eller i alla fall huka sig i absiden, säger Malin.

Turen bjöd inte på några extremväder men för många var det ändå prövande. Det snöade och blåste om vartannat, precis som det ska vara på vinteräventyr. Under turen fick varje tältlag en varsin vindsäck att dela på.
– Det var överraskande hur mycket vindsäcken värmde under fika- och lunchpauserna. En dag gömde vi oss helt i den när vi åt lunch. Alla borde ha en, oavsett om det är vinter eller sommar, säger Malin.

De fick prova fyra olika tält, ett per natt : Kaitum 3 GT, Keron 3, Nallo 2 och Saivo. Alla tälten har sina för- och nackdelar beroende på vilket äventyr som väntar. De flesta var rörande överens om att Keron 3 var det mest bekväma tältet för vinterturer.
– Keron 3 var rymligt och det var bra med två ingångar och absider. Det stod emot vinden utan att det märktes i tältet. Det var bra ventilering och hög komfort, menar Adrian.
Sam håller med och lägger till Kaitum.
– Jag gillar Keron och Kaitum tack vare rymden i innertälten och längden på tälten passar bra för långa personer. Kaitum är lättare än Keron och är därför ett bra alternativ.

Förutom möjligheten att prova olika produkter från Hilleberg och lära sig att använda dem skapades också en fin gemenskap. Varje kväll satte de upp grupptältet Altai där de kunde laga mat och prata om dagens lärdomar. Där skapades snabbt nya vänskapsrelationer utan distraktioner från omvärlden. Sällskapet är bland de viktigaste som finns när man har långt till civilisationen.
– Det roligaste var gemenskapen. Att vi blev som en familj, säger Tina.

KOMMENTARER

LIKNANDE ARTIKLAR


+ 111 artiklar till inom " Blogg, Färdrapporter"




MISSA INGA TIPS OCH NYHETER

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få rykande färska nyheter och erbjudanden inom friluftsliv, vandring, utrustning och mycket mer! Anmäl din e-postadress nedan.
Genom att klicka “Prenumerera” godtar jag att Naturkompaniet sparar min epost-adress i enlighet med Naturkompaniets dataskyddspolicy. Läs den här