Patagonia föddes på 1970-talet, sprunget ur grundaren Yvon Chouinards passion för klättring. Med åren utvecklades rörelsen till ett internationellt storföretag med devisen ”let my people go surfing”.
Grundaren Yvon Chouinard är en ikon och förebild över hela världen. Hans bok ”Let my people go surfing” berättar historien om en klätterentusiast som vill behålla samma okomplicerade inställning till utelivet även när företaget har vuxit till en miljardindustri. Under åren har den bohemiskt gröna vågen-influerade miljöaktivismen mixats med ett affärsmässigt engagemang i olika delar av tillverkningsindustrin. Miljöhänsynen är grundläggande, men också strävan efter hög kvalitet. Produkterna ska kunna användas länge. ”Don’t buy this jacket” – är en klassisk motkampanj som vände på begreppet att konsumenten alltid ska köpa nytt. Tanken redan då var att få folk att köpa bättre men färre kläder.
FRÅN PETFLASKOR TILL EKOBOMULL
Om petfleece var den stora grejen på 1980-talet blev ekologisk bomull den stora utmaningen på 1990-talet. År 1996 var all bomull i företaget ekologiskt odlad. Jenni Swadding på företaget Roswi, säljer och marknadsför Patagonia i Sverige:
– Patagonia jobbar nu vidare med att återvinna dun från hemtextilbranschen. Det är ju här den största användningen av dun finns. Man köper in täcken och kuddar som annars skulle kasseras och man tvättar, sorterar och mäter upp dunkvalitet (ska vara minst 600 cui) och stoppar det i nya plagg i stället. Det finns ingen spårbarhet på dunet och etiskt dun kan inte garanteras, men man sparar liv på gäss och ankor genom att se till att dunet som en gång har tagits från dem används igen.
Förra sommaren hade företaget en så kallad Worn Wear-turné i utvalda Naturkompanietbutiker. Där visade Patagonia på hur man kan reparera och laga kläder, i stället för att köpa nytt. Fabrikerna tar även vara på spill- och restmaterial som hamnar på golven. Men det handlar inte bara om produkter. Patagonia vill även måna om människorna på fabriksgolvet.
– Fair trade-tänket genomsyrar organisationen och det finns tretton fabriker i leverantörsledet där Patagonia ger en viss summa till de anställda som bara de, inte företaget, får förvalta och bestämma över. Vill de anställda bygga en skola eller gräva en brunn i sin by kan de göra det.
KRITISERAD IMPREGNERING
På en miljöpunkt har Patagonia fått kritik det senaste året. De använder fortfarande en smuts-, fett- och vattenavvisande impregnering med kritiserade fluorkarboner i sin ytbehandling av DWR kläder, även om det är den ”snällare” sorten kallad C6.
– Patagonia jobbar intensivt med att hitta en ersättare, men man vill inte byta ut innan det är bättre kvalitet på impregneringen, och man vill också veta att framställningen är ofarlig innan man byter, säger Jenni Swadding.
– Dålig impregnering gör att folk köper mer kläder eftersom de håller kortare tid. Det är lätt att hoppa på något nytt, men visar det sig att helheten inte är bättre i slutänden, gynnar det inte miljön, avslutar hon.
Snabbfakta om Patagonia
Företaget designar, utvecklar och producerar utrustning och kläder för friluftsliv med stort fokus på att minska sitt ekologiska avtryck. Namnet på företaget valdes för att platsen Patagonia har en aura av mystik kring sig. Totalt har de donerat närmare 84 miljoner dollar till olika miljö- och sociala projekt genom åren.
Startade: 1973 i Kalifornien.
Huvudkontor: Ventura, Kalifornien.
Tillverkning: Sker i huvudsak i Asien och USA.
